publicerad: 2015
förbudsvän
för·buds|vän
substantiv
~nen ~ner • till 1vän 2 förbud
Singular | |
---|---|
en förbudsvän | obestämd form |
en förbudsväns | obestämd form genitiv |
förbudsvännen | bestämd form |
förbudsvännens | bestämd form genitiv |
Plural | |
förbudsvänner | obestämd form |
förbudsvänners | obestämd form genitiv |
förbudsvännerna | bestämd form |
förbudsvännernas | bestämd form genitiv |