publicerad: 2015
fördetting
för|dett·ing
[fördet`‑ el. fördet´‑]
substantiv
~en ~ar • föredetting
Singular | |
---|---|
en fördetting | obestämd form |
en fördettings | obestämd form genitiv |
fördettingen | bestämd form |
fördettingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
fördettingar | obestämd form |
fördettingars | obestämd form genitiv |
fördettingarna | bestämd form |
fördettingarnas | bestämd form genitiv |