publicerad: 2015
föredra
före|dra
el. åld. före|draga
verb
‑drog, ‑dragit, ‑dragen ‑draget ‑dragna, pres. ‑drar 1 välja visst alternativ som det bättre2 ge muntlig redogörelse för: föredra ett ärende
| Finita former | |
|---|---|
| föredrar (föredrager) | presens aktiv |
| föredras (föredrages, föredrags) | presens passiv |
| föredrog | preteritum aktiv |
| föredrogs | preteritum passiv |
| föredra (föredrag) | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att föredra (föredraga) | infinitiv aktiv |
| att föredras (föredragas) | infinitiv passiv |
| har/hade föredragit | supinum aktiv |
| har/hade föredragits | supinum passiv |
| Presens particip | |
| föredragande | |
| Perfekt particip | |
| en föredragen + substantiv | |
| ett föredraget + substantiv | |
| den/det/de föredragna + substantiv | |


