publicerad: 2015
förrycka
för·rycka
verb
förryckte förryckt • göra ryckig el. planlös
Finita former | |
---|---|
förrycker | presens aktiv |
förrycks (förryckes) | presens passiv |
förryckte | preteritum aktiv |
förrycktes | preteritum passiv |
förryck | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att förrycka | infinitiv aktiv |
att förryckas | infinitiv passiv |
har/hade förryckt | supinum aktiv |
har/hade förryckts | supinum passiv |
Presens particip | |
förryckande | |
Perfekt particip | |
en förryckt + substantiv | |
ett förryckt + substantiv | |
den/det/de förryckta + substantiv |