publicerad: 2015
förstetränare
förste|trän·are
el. första|trän·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑tränarna förste tränare
| Singular | |
|---|---|
| en förstetränare (en förstatränare) | obestämd form |
| en förstetränares (en förstatränares) | obestämd form genitiv |
| förstetränaren (förstatränaren) | bestämd form |
| förstetränarens (förstatränarens) | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| förstetränare (förstatränare) | obestämd form |
| förstetränares (förstatränares) | obestämd form genitiv |
| förstetränarna (förstatränarna) | bestämd form |
| förstetränarnas (förstatränarnas) | bestämd form genitiv |


