publicerad: 2015
förstörare
för·stör·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. förstörarna • mest om spec. maskin
| Singular | |
|---|---|
| en förstörare | obestämd form |
| en förstörares | obestämd form genitiv |
| förstöraren | bestämd form |
| förstörarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| förstörare | obestämd form |
| förstörares | obestämd form genitiv |
| förstörarna | bestämd form |
| förstörarnas | bestämd form genitiv |


