publicerad: 2015
föråkare
för|åk·are
[fö`r‑]
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑åkarna • t.ex. inför slalomtävling
Singular | |
---|---|
en föråkare | obestämd form |
en föråkares | obestämd form genitiv |
föråkaren | bestämd form |
föråkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
föråkare | obestämd form |
föråkares | obestämd form genitiv |
föråkarna | bestämd form |
föråkarnas | bestämd form genitiv |