publicerad: 2015
gendarm
gend·arm
[∫aŋdar´m]
substantiv
~en ~er • medlem av gendarmeri
Singular | |
---|---|
en gendarm | obestämd form |
en gendarms | obestämd form genitiv |
gendarmen | bestämd form |
gendarmens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gendarmer | obestämd form |
gendarmers | obestämd form genitiv |
gendarmerna | bestämd form |
gendarmernas | bestämd form genitiv |