publicerad: 2015
generalsperson
gen·er·als|pers·on
substantiv
~en ~er • person med ngn av de högsta militära graderna inom armén, amfibiekåren och flygvapnet (general, generallöjtnant, generalmajor el. brigadgeneral)
Singular | |
---|---|
en generalsperson | obestämd form |
en generalspersons | obestämd form genitiv |
generalspersonen | bestämd form |
generalspersonens | bestämd form genitiv |
Plural | |
generalspersoner | obestämd form |
generalspersoners | obestämd form genitiv |
generalspersonerna | bestämd form |
generalspersonernas | bestämd form genitiv |