publicerad: 2015
genusordning
gen·us|ordn·ing
substantiv
~en ~ar • till ordning 3,4 genus 3
| Singular | |
|---|---|
| en genusordning | obestämd form |
| en genusordnings | obestämd form genitiv |
| genusordningen | bestämd form |
| genusordningens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| genusordningar | obestämd form |
| genusordningars | obestämd form genitiv |
| genusordningarna | bestämd form |
| genusordningarnas | bestämd form genitiv |


