publicerad: 2015
gestikulering
gest·ikul·er·ing
substantiv
~en ~ar gestikulera
Singular | |
---|---|
en gestikulering | obestämd form |
en gestikulerings | obestämd form genitiv |
gestikuleringen | bestämd form |
gestikuleringens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gestikuleringar | obestämd form |
gestikuleringars | obestämd form genitiv |
gestikuleringarna | bestämd form |
gestikuleringarnas | bestämd form genitiv |