publicerad: 2015
gir
gir
substantiv
~en ~ar • sväng, vändning
Singular | |
---|---|
en gir | obestämd form |
en girs | obestämd form genitiv |
giren | bestämd form |
girens | bestämd form genitiv |
Plural | |
girar | obestämd form |
girars | obestämd form genitiv |
girarna | bestämd form |
girarnas | bestämd form genitiv |