publicerad: 2015
glädjeutbrott
glädje|ut·brott
substantiv
~et; pl. ~ • till utbrott 2 glädje
Singular | |
---|---|
ett glädjeutbrott | obestämd form |
ett glädjeutbrotts | obestämd form genitiv |
glädjeutbrottet | bestämd form |
glädjeutbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
glädjeutbrott | obestämd form |
glädjeutbrotts | obestämd form genitiv |
glädjeutbrotten | bestämd form |
glädjeutbrottens | bestämd form genitiv |