publicerad: 2015
glänta
1glänta
substantiv
~n gläntor • öppet ställe i skog, öppning
| Singular | |
|---|---|
| en glänta | obestämd form |
| en gläntas | obestämd form genitiv |
| gläntan | bestämd form |
| gläntans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| gläntor | obestämd form |
| gläntors | obestämd form genitiv |
| gläntorna | bestämd form |
| gläntornas | bestämd form genitiv |
2glänta
verb
~de ~t • öppna en aning: glänta på dörren
| Finita former | |
|---|---|
| gläntar | presens aktiv |
| gläntas | presens passiv |
| gläntade | preteritum aktiv |
| gläntades | preteritum passiv |
| glänta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att glänta | infinitiv aktiv |
| att gläntas | infinitiv passiv |
| har/hade gläntat | supinum aktiv |
| har/hade gläntats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| gläntande | |


