publicerad: 2015
glöd
glöd
substantiv
~en ~er 1 knappast pl.; sken och värme från ngt som förbränns utan låga; bildl. passion: eldens glöd; revolutionär glöd2 stycke glödande kol – De flesta sammansättn. med glöd- hör till glöd 1.
Singular | |
---|---|
en glöd | obestämd form |
en glöds | obestämd form genitiv |
glöden | bestämd form |
glödens | bestämd form genitiv |
Plural | |
glöder | obestämd form |
glöders | obestämd form genitiv |
glöderna | bestämd form |
glödernas | bestämd form genitiv |