publicerad: 2015
gnutta
gnutta
substantiv
~n gnuttor • ⟨vard.⟩ smula, grand
Singular | |
---|---|
en gnutta | obestämd form |
en gnuttas | obestämd form genitiv |
gnuttan | bestämd form |
gnuttans | bestämd form genitiv |
Plural | |
gnuttor | obestämd form |
gnuttors | obestämd form genitiv |
gnuttorna | bestämd form |
gnuttornas | bestämd form genitiv |