publicerad: 2015
gokart
go|kart
el. go|cart
[gåo´kart långt a]
substantiv
~en ~er • en liten tävlingsbil; en tävlingsform för sådana bilar
Singular | |
---|---|
en gokart (en gocart) | obestämd form |
en gokarts (en gocarts) | obestämd form genitiv |
gokarten (gocarten) | bestämd form |
gokartens (gocartens) | bestämd form genitiv |
Plural | |
gokarter (gocarter) | obestämd form |
gokarters (gocarters) | obestämd form genitiv |
gokarterna (gocarterna) | bestämd form |
gokarternas (gocarternas) | bestämd form genitiv |