publicerad: 2015
gromning
grom·ning
[gro`m‑]
hellre än groom·ing
[gro´m‑]
substantiv
~en • till groma 1,2
Singular | |
---|---|
en gromning (en grooming) | obestämd form |
en gromnings (en groomings) | obestämd form genitiv |
gromningen (groomingen) | bestämd form |
gromningens (groomingens) | bestämd form genitiv |