publicerad: 2015
grovplanering
grov|plan·er·ing
substantiv
~en ~ar • planering i stort
| Singular | |
|---|---|
| en grovplanering | obestämd form |
| en grovplanerings | obestämd form genitiv |
| grovplaneringen | bestämd form |
| grovplaneringens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| grovplaneringar | obestämd form |
| grovplaneringars | obestämd form genitiv |
| grovplaneringarna | bestämd form |
| grovplaneringarnas | bestämd form genitiv |


