publicerad: 2015
gruppledare
grupp|led·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑ledarna • särsk. för partigrupp i riksdagen
Singular | |
---|---|
en gruppledare | obestämd form |
en gruppledares | obestämd form genitiv |
gruppledaren | bestämd form |
gruppledarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gruppledare | obestämd form |
gruppledares | obestämd form genitiv |
gruppledarna | bestämd form |
gruppledarnas | bestämd form genitiv |