publicerad: 2015
gudunge
gud|unge
substantiv
~n ‑ungar • guding
Singular | |
---|---|
en gudunge | obestämd form |
en gudunges | obestämd form genitiv |
gudungen | bestämd form |
gudungens | bestämd form genitiv |
Plural | |
gudungar | obestämd form |
gudungars | obestämd form genitiv |
gudungarna | bestämd form |
gudungarnas | bestämd form genitiv |