SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
gumma
1gumma substantiv ~n gummor gammal kvinna
Singular
en gummaobestämd form
en gummasobestämd form genitiv
gummanbestämd form
gummansbestämd form genitiv
Plural
gummorobestämd form
gummorsobestämd form genitiv
gummornabestämd form
gummornasbestämd form genitiv
2gumma verb ~de ~t till gummi
Finita former
gummarpresens aktiv
gummaspresens passiv
gummadepreteritum aktiv
gummadespreteritum passiv
gummaimperativ aktiv
Infinita former
att gummainfinitiv aktiv
att gummasinfinitiv passiv
har/hade gummatsupinum aktiv
har/hade gummatssupinum passiv
Presens particip
gummande
Perfekt particip
en gummad + substantiv
ett gummat + substantiv
den/det/de gummade + substantiv
gumma fast fästa med gummi­lösning
Infinita formeratt gumma fastinfinitiv aktivPresens participfastgummandePerfekt participen fastgummad + substantivett fastgummat + substantivden/det/de fastgummade + substantiv
gumma ihop klistra i­hop med gummi­lösning
Infinita formeratt gumma ihopinfinitiv aktivPresens participihopgummandePerfekt participen ihopgummad + substantivett ihopgummat + substantivden/det/de ihopgummade + substantiv