SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
gångare
gång·­are substantiv ~n; pl. ~, best. pl. gångarna person som går; i sammansättn. ofta bildl.häst
Singular
en gångareobestämd form
en gångaresobestämd form genitiv
gångarenbestämd form
gångarensbestämd form genitiv
Plural
gångareobestämd form
gångaresobestämd form genitiv
gångarnabestämd form
gångarnasbestämd form genitiv