publicerad: 2015
gåta
gåta
substantiv
~n gåtor • roande logiskt problem; ngt svårförklarligt: lösa en gåta; det är en gåta att inte polisen ingrep – Alla sammansättn. med gåt- hör till gåta.
Singular | |
---|---|
en gåta | obestämd form |
en gåtas | obestämd form genitiv |
gåtan | bestämd form |
gåtans | bestämd form genitiv |
Plural | |
gåtor | obestämd form |
gåtors | obestämd form genitiv |
gåtorna | bestämd form |
gåtornas | bestämd form genitiv |