publicerad: 2015
halländska
halländska
uppdelas hall|ländska
substantiv
~n ‑ländskor 1 knappast pl.; dialekten i Halland2 kvinna från Halland
Singular | |
---|---|
en halländska | obestämd form |
en halländskas | obestämd form genitiv |
halländskan | bestämd form |
halländskans | bestämd form genitiv |
Plural | |
halländskor | obestämd form |
halländskors | obestämd form genitiv |
halländskorna | bestämd form |
halländskornas | bestämd form genitiv |