publicerad: 2015
handling
handl·ing
substantiv
~en ~ar 1 ngt man gör el. utför2 dokument3 intrig t.ex. i roman – Nästan alla sammansättn. med handlings- hör till handling 1.
Singular | |
---|---|
en handling | obestämd form |
en handlings | obestämd form genitiv |
handlingen | bestämd form |
handlingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
handlingar | obestämd form |
handlingars | obestämd form genitiv |
handlingarna | bestämd form |
handlingarnas | bestämd form genitiv |