publicerad: 2015
haschrökare
hasch|rök·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑rökarna hasch rökare 1
Singular | |
---|---|
en haschrökare | obestämd form |
en haschrökares | obestämd form genitiv |
haschrökaren | bestämd form |
haschrökarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
haschrökare | obestämd form |
haschrökares | obestämd form genitiv |
haschrökarna | bestämd form |
haschrökarnas | bestämd form genitiv |