publicerad: 2015
hatbrott
hat|brott
substantiv
~et; pl. ~ hat brott 1
Singular | |
---|---|
ett hatbrott | obestämd form |
ett hatbrotts | obestämd form genitiv |
hatbrottet | bestämd form |
hatbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
hatbrott | obestämd form |
hatbrotts | obestämd form genitiv |
hatbrotten | bestämd form |
hatbrottens | bestämd form genitiv |