publicerad: 2015
helfigur
hel|fig·ur
substantiv
~en ~er • särsk. inom måleri och skytte: ett porträtt i helfigur
Singular | |
---|---|
en helfigur | obestämd form |
en helfigurs | obestämd form genitiv |
helfiguren | bestämd form |
helfigurens | bestämd form genitiv |
Plural | |
helfigurer | obestämd form |
helfigurers | obestämd form genitiv |
helfigurerna | bestämd form |
helfigurernas | bestämd form genitiv |