publicerad: 2015
historielärare
hist·orie|lär·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑lärarna historia 1 lärare
Singular | |
---|---|
en historielärare | obestämd form |
en historielärares | obestämd form genitiv |
historieläraren | bestämd form |
historielärarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
historielärare | obestämd form |
historielärares | obestämd form genitiv |
historielärarna | bestämd form |
historielärarnas | bestämd form genitiv |