SAOL
Svenska Akademiens ordlista
tryckår: 2015  
hittebarn
hitte|­barn substantiv ~et; pl. ~ mest i äldre tid: upp­hittat barn utan kända föräldrar
Singular
ett hittebarnobestämd form
ett hittebarnsobestämd form genitiv
hittebarnetbestämd form
hittebarnetsbestämd form genitiv
Plural
hittebarnobestämd form
hittebarnsobestämd form genitiv
hittebarnenbestämd form
hittebarnensbestämd form genitiv