publicerad: 2015
hopning
hop·ning
substantiv
~en ~ar • till hopa 1,2
Singular | |
---|---|
en hopning | obestämd form |
en hopnings | obestämd form genitiv |
hopningen | bestämd form |
hopningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hopningar | obestämd form |
hopningars | obestämd form genitiv |
hopningarna | bestämd form |
hopningarnas | bestämd form genitiv |