SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
hundring
hundr·ing substantiv ~en ~ar ⟨vard.⟩ hundra­lapp
Singular
en hundringobestämd form
en hundringsobestämd form genitiv
hundringenbestämd form
hundringensbestämd form genitiv
Plural
hundringarobestämd form
hundringarsobestämd form genitiv
hundringarnabestämd form
hundringarnasbestämd form genitiv