publicerad: 2015
hustomte
hus|tomte
substantiv
~n ‑tomtar • person el. sagofigur som håller det fint i ett hem
Singular | |
---|---|
en hustomte | obestämd form |
en hustomtes | obestämd form genitiv |
hustomten | bestämd form |
hustomtens | bestämd form genitiv |
Plural | |
hustomtar | obestämd form |
hustomtars | obestämd form genitiv |
hustomtarna | bestämd form |
hustomtarnas | bestämd form genitiv |