publicerad: 2015
huvudbjudning
huvud|bjud·ning
substantiv
~en ~ar • vid förlossning, då barnet förlöses med huvudet först; till huvud 1 och bjudning 2
Singular | |
---|---|
en huvudbjudning | obestämd form |
en huvudbjudnings | obestämd form genitiv |
huvudbjudningen | bestämd form |
huvudbjudningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
huvudbjudningar | obestämd form |
huvudbjudningars | obestämd form genitiv |
huvudbjudningarna | bestämd form |
huvudbjudningarnas | bestämd form genitiv |