publicerad: 2015
huvudförhandlare
huvud|för·handl·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑förhandlarna huvud 2 förhandlare
Singular | |
---|---|
en huvudförhandlare | obestämd form |
en huvudförhandlares | obestämd form genitiv |
huvudförhandlaren | bestämd form |
huvudförhandlarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
huvudförhandlare | obestämd form |
huvudförhandlares | obestämd form genitiv |
huvudförhandlarna | bestämd form |
huvudförhandlarnas | bestämd form genitiv |