publicerad: 2015
huvudmotståndare
huvud|mot·stånd·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑motståndarna huvud 2 motståndare
Singular | |
---|---|
en huvudmotståndare | obestämd form |
en huvudmotståndares | obestämd form genitiv |
huvudmotståndaren | bestämd form |
huvudmotståndarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
huvudmotståndare | obestämd form |
huvudmotståndares | obestämd form genitiv |
huvudmotståndarna | bestämd form |
huvudmotståndarnas | bestämd form genitiv |