publicerad: 2015
huvudtalare
huvud|tal·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑talarna huvud 2 talare
| Singular | |
|---|---|
| en huvudtalare | obestämd form |
| en huvudtalares | obestämd form genitiv |
| huvudtalaren | bestämd form |
| huvudtalarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| huvudtalare | obestämd form |
| huvudtalares | obestämd form genitiv |
| huvudtalarna | bestämd form |
| huvudtalarnas | bestämd form genitiv |


