SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
hyra
1hyra substantiv ~n hyror till 2hyratjänst som sjö­man​ – I sammansättn. hyres-, ngn gång hyr-; alla så­dana sammansättn. hör till 1hyra 1.
Singular
en hyraobestämd form
en hyrasobestämd form genitiv
hyranbestämd form
hyransbestämd form genitiv
Plural
hyrorobestämd form
hyrorsobestämd form genitiv
hyrornabestämd form
hyrornasbestämd form genitiv
2hyra verb hyrde, hyrt, pres. hyr till­fälligt disponera mot betalning: ​hyra en bil
Finita former
hyrpresens aktiv
hyrs (hyres)presens passiv
hyrdepreteritum aktiv
hyrdespreteritum passiv
hyrimperativ aktiv
Infinita former
att hyrainfinitiv aktiv
att hyrasinfinitiv passiv
har/hade hyrtsupinum aktiv
har/hade hyrtssupinum passiv
Presens particip
hyrande
Perfekt particip
en hyrd + substantiv
ett hyrt + substantiv
den/det/de hyrda + substantiv
den hyrde + maskulint substantiv
hyra in hyra in el. (sällan) inhyra extra personal
Infinita formeratt hyra ininfinitiv aktivPresens participinhyrandePerfekt participen inhyrd + substantivett inhyrt + substantivden/det/de inhyrda + substantivden inhyrde + maskulint substantiv
hyra ut låta hyra: ​hyra ut el. (sällan) uthyra en lägenhet
Infinita formeratt hyra utinfinitiv aktivPresens participuthyrandePerfekt participen uthyrd + substantivett uthyrt + substantivden/det/de uthyrda + substantivden uthyrde + maskulint substantiv