publicerad: 2015
häfta
1häfta
substantiv
~n häftor • häftförband, häftplåster
| Singular | |
|---|---|
| en häfta | obestämd form |
| en häftas | obestämd form genitiv |
| häftan | bestämd form |
| häftans | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| häftor | obestämd form |
| häftors | obestämd form genitiv |
| häftorna | bestämd form |
| häftornas | bestämd form genitiv |
2häfta
verb
~de ~t • fästa ihop med klammer e.d.; vara fäst vid ngt – Alla sammansättn. med häft- hör till 2häfta.
| Finita former | |
|---|---|
| häftar | presens aktiv |
| häftas | presens passiv |
| häftade | preteritum aktiv |
| häftades | preteritum passiv |
| häfta | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att häfta | infinitiv aktiv |
| att häftas | infinitiv passiv |
| har/hade häftat | supinum aktiv |
| har/hade häftats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| häftande | |
| Perfekt particip | |
| en häftad + substantiv | |
| ett häftat + substantiv | |
| den/det/de häftade + substantiv | |
häfta vid
• häfta vid el. vidhäfta ngt – I häfta vid kan vid vara obetonat.Infinita former att häfta vid infinitiv aktiv Presens particip vidhäftande Perfekt particip en vidhäftad + substantiv ett vidhäftat + substantiv den/det/de vidhäftade + substantiv


