publicerad: 2015
härförare
här|för·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑förarna • till 2här förare
| Singular | |
|---|---|
| en härförare | obestämd form |
| en härförares | obestämd form genitiv |
| härföraren | bestämd form |
| härförarens | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| härförare | obestämd form |
| härförares | obestämd form genitiv |
| härförarna | bestämd form |
| härförarnas | bestämd form genitiv |


