publicerad: 2015
härmare
härm·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. härmarna härma
Singular | |
---|---|
en härmare | obestämd form |
en härmares | obestämd form genitiv |
härmaren | bestämd form |
härmarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
härmare | obestämd form |
härmares | obestämd form genitiv |
härmarna | bestämd form |
härmarnas | bestämd form genitiv |