SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
högspråk
hög|­språk substantiv ~et; pl. ~ ⟨åld.⟩ riks­språk
Singular
ett högspråkobestämd form
ett högspråksobestämd form genitiv
högspråketbestämd form
högspråketsbestämd form genitiv
Plural
högspråkobestämd form
högspråksobestämd form genitiv
högspråkenbestämd form
högspråkensbestämd form genitiv