publicerad: 2015
hönshjärna
höns|hjärna
substantiv
~n ‑hjärnor • ⟨vard.⟩ person med klent utrustad hjärna
Singular | |
---|---|
en hönshjärna | obestämd form |
en hönshjärnas | obestämd form genitiv |
hönshjärnan | bestämd form |
hönshjärnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
hönshjärnor | obestämd form |
hönshjärnors | obestämd form genitiv |
hönshjärnorna | bestämd form |
hönshjärnornas | bestämd form genitiv |