publicerad: 2015
icke-rökare
icke-rök·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. icke‑rökarna icke rökare 1
Singular | |
---|---|
en icke-rökare | obestämd form |
en icke-rökares | obestämd form genitiv |
icke-rökaren | bestämd form |
icke-rökarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
icke-rökare | obestämd form |
icke-rökares | obestämd form genitiv |
icke-rökarna | bestämd form |
icke-rökarnas | bestämd form genitiv |