publicerad: 2015
indianhövding
indi·an|hövd·ing
substantiv
~en ~ar indian hövding
Singular | |
---|---|
en indianhövding | obestämd form |
en indianhövdings | obestämd form genitiv |
indianhövdingen | bestämd form |
indianhövdingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
indianhövdingar | obestämd form |
indianhövdingars | obestämd form genitiv |
indianhövdingarna | bestämd form |
indianhövdingarnas | bestämd form genitiv |