publicerad: 2015
infriande
in|fri·ande
substantiv
~t ~n infria
| Singular | |
|---|---|
| ett infriande | obestämd form |
| ett infriandes | obestämd form genitiv |
| infriandet | bestämd form |
| infriandets | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| infrianden | obestämd form |
| infriandens | obestämd form genitiv |
| infriandena | bestämd form |
| infriandenas | bestämd form genitiv |


