publicerad: 2015
inklinationsvinkel
in·klin·at·ions|vinkel
substantiv
~n ‑vinklar • till inklination 1 vinkel 1
Singular | |
---|---|
en inklinationsvinkel | obestämd form |
en inklinationsvinkels | obestämd form genitiv |
inklinationsvinkeln | bestämd form |
inklinationsvinkelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
inklinationsvinklar | obestämd form |
inklinationsvinklars | obestämd form genitiv |
inklinationsvinklarna | bestämd form |
inklinationsvinklarnas | bestämd form genitiv |