publicerad: 2015
inlogera
in|log·era
verb
~de ~t • ⟨åld.⟩ inhysa: inlogera el. vanl. logera in ngn
| Finita former | |
|---|---|
| inlogerar | presens aktiv |
| inlogeras | presens passiv |
| inlogerade | preteritum aktiv |
| inlogerades | preteritum passiv |
| inlogera | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att inlogera | infinitiv aktiv |
| att inlogeras | infinitiv passiv |
| har/hade inlogerat | supinum aktiv |
| har/hade inlogerats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| inlogerande | |
| Perfekt particip | |
| en inlogerad + substantiv | |
| ett inlogerat + substantiv | |
| den/det/de inlogerade + substantiv | |


