publicerad: 2015
inprovning
in|prov·ning
substantiv
~en ~ar • till prova in
Singular | |
---|---|
en inprovning | obestämd form |
en inprovnings | obestämd form genitiv |
inprovningen | bestämd form |
inprovningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
inprovningar | obestämd form |
inprovningars | obestämd form genitiv |
inprovningarna | bestämd form |
inprovningarnas | bestämd form genitiv |